Art- och habitatdirektivet eller kortsluten miljöprövning

Dagens fundering är något som ligger mig tämligen varmt eller snarare kallt om hjärtat. Jag hade för ett drygt år sedan en debattartikel i skogsaktuellt om just art- och habitatdirektivet. Sedan dess har inte mycket hänt med skogshönsen som omnämns i artikeln. De är fortsatt livskraftiga och jakt på dem är fortfarande tillåten.

Det som har förändrats sedan artikeln är att den breda allmänheten nu har börjat drabbas av att Sverige är på väg att bli EU:s naturreservat där samhälls- och  glesbygdsutveckling nu riskerar kvävas utanför storstäderna när Art- och habitatdirektivet tillåts att stoppa den samhällsutveckling som inte är av nationellt intresse.

Vad är då av nationellt intresse? Våra riksvägar är det inte enligt Länsstyrelsen i Sörmland som i somras stoppade en ombyggnation av Riksväg 55 på grund av en hemlig fågel.

Bostäder är inte heller av nationellt intresse om vi ska tro Expressens ledare från 1:a augusti i år.

Länsstyrelsen i Skåne har dock haft modet att bemöta Expressen och jag tycker det är hoppingivande att våra myndigheter deltar i samhällsdebatten och inte enbart gömmer sig bakom pargrafer.

Men breddar vi perspektivet så omfattas inte mindre än 150 arter av Art- och habitatdirektivet i någon form. Många av dessa är i Sverige vanliga fåglar som inte är sällsynta, rödlistade eller ens särskilt hänsynskrävande. Men likväl som vattensalamander har de möjligheten att stoppa utbyggnad och ombyggnad av infrastruktur. Mina käpphästar är som vanligt tjädern och orren, fåglar som får jagas och skjutas i tusental årligen eftersom de uppvisar en livskraftig och ökande population men vars viloplatser, födosöksplatser, häckningsplatser och spelplatser inte får störas av samhällsutveckling.

Dessa fåglar kan tänkas vila på de flesta ställen från Skåne och norrut men vanligen håller de till i skogen, gärna äldre tallskog. De födosöker även i skogen, som kycklingar gärna i granskog med gott om blåbärsris. De spelar gärna på öppna ytor, allt ifrån klipphällar, till vändplaner på skogsbilvägar, eller på vägar…. och gärna på mossar. Skogen utgör mer än hälften av Sveriges yta 23 av 41 miljoner hektar enligt Skogsstyrelsen.

Enligt Torvforsk består 25 procent av landets yta av torvproducerande mark, dvs mossar.

Mer än 3/4 av Sveriges yta kan således utgöra viloplatser, födosöksplatser, häckningsplatser och spelplatser för orre eller tjäder.

Eftersom dessa fåglar är vanliga och om “vän av ordning” eller “medborgare mot förändring” känner att vederbörandes “favorit-ställe” hotas av samhällsutveckling i någon form kan denne alltid vända sig till den lokala fågelklubben och fråga dem om det finns orre eller tjäder i närheten.

Skulle dessa fåglar inte finnas så kanske det finns större vattensalamander eller någon av ytterligare ca 150 arter att leta efter för att stoppa den planerade vindkraften/bostäderna/vägen eller vilket projekt som nu är oönskat.

Det stora problemet med en lista av så väl ovanliga som vanliga arter som sätter stopp för samhällsutveckling är att den kortsluter miljöprövningen enligt miljöbalken. Miljöprövningen kan i princip läggas åt sidan för hittas någon av de arter som är upptagna på art- och habitatdirektivet så kan inga projekt tillåtas. Vägar, vindkraft, täkter, skogsbruk eller bostäder är uppenbarligen inte av nationellt intresse längre.

Ingen hänsyns tas till annat än nuläget och inte heller vilka naturvärden som kan uppstå vid en förändring av landskapet nu eller om 30 år. Det läggs årligen miljoner på skogsvårdsbränningar. Men en slutavverkning eller en torvtäkt ses som en katastrof. Skogen är nämligen inte statisk utan i konstant förändring oavsett om människan är närvarande eller inte. Vissa arter trivs bäst på hyggen, andra i övergången mellan skog och våtmark eller sjö. Förändringar i landskapet möjliggör för andra arter att blomstra och många av dessa arter finns också upptagna i art- och habitatdirektivet.

Men att resonera så innebär ju att två tankar behöver hållas i huvudet samtidigt och det går väl inte?

 

 

Advertisements

2 thoughts on “Art- och habitatdirektivet eller kortsluten miljöprövning

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s